Idag är det sex dagar sen jag hämtade hem Aztra. Jag börjar få ett hum om vad för typ av hund hon är och jag är otroligt förtjust i henne. Det finns mycket att jobba med, helt klart. 

 

Inomhus är hon otroligt kelsjuk och börjar lära sig att ta det lugnt. De första dygnen skällde hon nästan hela tiden, jag kunde inte försvinna ur hennes synfält utan att hon skällde och pep nonstop. Nu kan jag både duscha och åka iväg för att handla en snabbis, hon är stencool och ligger lugnt bredvid Smilla i hallen medan jag är borta/i duschen. Smilla har ett märkbart inflytande på henne vilket har gjort att hon funnit en trygghet i Smillas lugn och tydliga språk. Hon ligger gärna och myser, helst uppe på en. Katterna var skitläskiga till en början då hon aldrig sett en katt på nära håll förr men nu är hon nyfiken och vill hälsa. Katterna har inte riktigt kommit till det stadiet än dock.

 

Utomhus är där jobbet ligger i första hand. Hon drar i kopplet, dör av tristress om man står stilla i 30 sekunder och skäller som besatt på andra hundar man möter/ser på promenad. Hon är varken osäker eller arg, utan tvärtom väldigt glad i andra hundar (otroligt språksäker när hon träffar andra hundar lös, leker fint och är väldigt trevlig). 

Dessa tre saker är sådant som jag känner är viktiga att ta itu med först, koppelträning, hundmötesträning och självklart passivitetsträning. Så vitt jag vet och sett så har hon ingen grundlydnad alls, men hon är lyhörd och kommer på inkallning utan störning (vi har inte haft någon störning tillgänglig så där kan jag inte uttala mig än). Så vi börjar i den änden. Jag har börjat klicka in henne, än får jag ingen större respons på markören men det brukar släppa och poletten brukar trilla ner rätt fort. Vi har egentligen inte börjat träna något alls, hon har fått boa in sig och känna av/upptäcka sitt nya hem och familjemedlemmar, omgivningen häromkring och på jobbet. Nu tycker jag att hon känns trygg och kommer börja träna de i helgen. Kontakt är nummer ett på listan.

 

Aztra är en oslipad diamant och jag ser fram emot att komma igång med henne. Visst finns det sådant som inte är så där jätteroligt att jobba med, typ koppelträning och hundmöten, men jag tror ändå att båda delarna kommer falla på plats ju mer vi lär känna varandra.

 

Just nu ligger båda hundarna utslagna och sover efter en skogspromenad uppe vid Sandbankarna. Det var första skogspromenaden där Aztra fick vara lös sen hon kom hit. Hon for som en raket och hade hur kul som helst. När vi kom hem fick Smilla sin middag utspridd över gräsmattan medan jag fortsatte klicka in Aztra. Förhoppningsvis får vi lite sovmorgon imorgon, hon är morgonpigg den lilla loppan!