Lövhögar och veterinärbesök

Tyvärr så har hösten varit otroligt tråkig här, riktigt grå, trist och kall. Det har varit väldigt lite solljus här de senaste veckorna men för några dagar sen lyckades vi åtminstone få några timmars sol under vår långpromenad. Jag passade självklart på att ta årets obligatoriska lövhögsbilder på tjejerna.
 
I onsdags var vi även iväg till veterinären. Smilla var alldeles hostig på tisdagen så jag blev ju orolig over eventuella blåsljud på hjärtat eller något tokigt med lungorna. Jag ringde på tisdagen och fick en tid till dagen efter, hon förblev hostfri resten av tisdagen och onsdagen men jag åkte in ändå. Veterinären konstaterade att både hjärta och lungor lät bra och att det troligen bara var något som fastnat i halsen. Så jag kan väl erkänna att jag överreagerade en aning men det är ändå skönt att veta att hennes hjärta och lungor låter bra. Hon blir ju trots allt 12 år om några månader så man är ju otroligt orolig att hon ska bli dålig. Men allt såg bra ut och hon är vid mycket fin vigör för sin ålder och enligt veterinären hade hon rätt schyssta tänder också. Så jag kan andas ut och försöka njuta av min gamla fina trotjänare istället för att ständigt oroa mig för henne (mission impossible).
 
 
 

En halvsnurrig månadsresumé

Jag blir så frustrerad på mig själv när jag hela tiden låter det gå så himla långt mellan blogginläggen här. Bloggen är ju liksom lite av en dagbok och jag gillar att gå tillbaka och läsa om vad vi gjort och jämföra med hur saker och ting är nu. Jag försöker skriva träningsdagbok eller rättare sagt, jag ska försöka börja skriva träningsdagbok men här skriver jag ju om så mycket annat vi hittar på, inte bara träningsrelaterade grejer. Så för jag vet inte hur många gånger - skärpning!
 
Anledningen till dålig uppdatering beror inte enbart på glömska och lathet, jag har haft väldigt mycket att göra de senaste veckorna. Vi avslutade rallykursen - kursen i sig var rolig och lärorik, tyvärr känner jag inte att vi fick ut så mycket av den som jag hade hoppats. Det var en timme i veckan, alla tränade samtidigt och upplägget var nog inte riktigt min grej. Instruktören var och är jätteduktig, så det var nog bara, som sagt, upplägget som inte passade oss. Men vi ska gå fortsättningskursen till våren, då är tillfällena längre och vi har garanterat utvecklats mycket tillsammans tills dess.
 
Vi går ju även lydnadskurs och har ett par tillfällen kvar innan den är slut. Vi har verkligen jätteroligt på den här kursen och vi lär oss så himla mycket. Vissa saker är fantastiskt bra och andra är inte riktigt min grej men det är ju det som är så bra, man får plocka med sig bitar man gillar och jobba utifrån det. Upplägget här är väldigt annorlunda mot rallykursens då man tränar en och en, vilket gör att man lär sig dubbelt upp. Att titta när andra tränar är minst lika lärorikt som att träna själv. Jag känner att vi faktiskt har kommit någon vart sen vi började och är jättemotiverad att fortsätta med tävlingslydnad. Nästa år börjar ju allt nytt att gälla och tanken är att vi ska debutera då, om det blir i vår eller nästa höst låter jag vara osagt dock!
 
Som jag nämnde ovan lär man sig så himla mycket av att titta på andra, vilket jag spenderade hela helgen med att göra för några veckor sen. Jag jobbade som funktionär på Pudel-SM, jag var inropare och hinderfixare på rallylydnaden - nybörjare, avancerad och mästarklass. Så jag hade verkligen första parkett hela helgen. Jag är fortfarande inspirerad och motiverad sen dess men eftersom vi fortfarande håller på grundar så försöker vi ta en momentsport i taget så här i början. Men det var fantastiskt roligt och lärorikt att jobba som funktionär!
 
Jag känner att detta kan bli onödigt långt om jag ska sitta och skriva om allt vi gjort sen sist, jag får helt enkelt bli bättre på att skriva med jämna mellanrum så det slipper bli så här hattigt. Jag bara måste nämna vilka fantastiska spårhundar jag har! I lördags gick Aztra sitt första och andra bruksspår någonsin och alltså wow. Vilken hund! Och Smilla som närmar sig 12 år är ju bara helt otrolig. Det levde jag på hela helgen kan jag säga!

Dags för kurs

Äntligen börjar jag känna mig som en människa igen efter 6 dagar med helt galna febertoppar. Vi åkte till stugan i fredags och en helg där utan stress och måsten gjorde nog susen! Så nu är jag tillbaka på jobbet, plugget och hundträningen. Vi missade ju både lydnadskursen och rallykursen förra veckan, så himla typiskt eftersom vi missade båda veckan innan också. Men nu är jag fit for fight igen och ikväll är det lydnadskurs för mig och Aztra. Smilla ska hänga med min mamma ut i skogen medan vi är iväg så alla parter blir nöjda.
 
Nu ser jag att klockan är mycket och att det är dags att åka, vi ska hämta upp en annan kursdeltagare på vägen så dags att sätta fart men lite bilder från helgen i stugan kommer här;